{"version":"1.0","provider_name":"MUko Informazio Sistemak","provider_url":"https:\/\/mukom.mondragon.edu\/ismu","author_name":"mkortabarria","author_url":"https:\/\/mukom.mondragon.edu\/ismu\/author\/mkortabarria\/","title":"Ordenagailuan antibirusa, eta sakelekoan? Zergatik ez? - MUko Informazio Sistemak","type":"rich","width":600,"height":338,"html":"<blockquote class=\"wp-embedded-content\" data-secret=\"PXqxpTudoC\"><a href=\"https:\/\/mukom.mondragon.edu\/ismu\/2012\/10\/17\/ordenagailuan-antibirusa-eta-sakelekoan-zergatik-ez\/\">Ordenagailuan antibirusa, eta sakelekoan? Zergatik ez?<\/a><\/blockquote><iframe sandbox=\"allow-scripts\" security=\"restricted\" src=\"https:\/\/mukom.mondragon.edu\/ismu\/2012\/10\/17\/ordenagailuan-antibirusa-eta-sakelekoan-zergatik-ez\/embed\/#?secret=PXqxpTudoC\" width=\"600\" height=\"338\" title=\"&#8220;Ordenagailuan antibirusa, eta sakelekoan? Zergatik ez?&#8221; &#8212; MUko Informazio Sistemak\" data-secret=\"PXqxpTudoC\" frameborder=\"0\" marginwidth=\"0\" marginheight=\"0\" scrolling=\"no\" class=\"wp-embedded-content\"><\/iframe><script type=\"text\/javascript\">\n\/*! This file is auto-generated *\/\n!function(c,l){\"use strict\";var e=!1,o=!1;if(l.querySelector)if(c.addEventListener)e=!0;if(c.wp=c.wp||{},c.wp.receiveEmbedMessage);else if(c.wp.receiveEmbedMessage=function(e){var t=e.data;if(!t);else if(!(t.secret||t.message||t.value));else if(\/[^a-zA-Z0-9]\/.test(t.secret));else{for(var r,s,a,i=l.querySelectorAll('iframe[data-secret=\"'+t.secret+'\"]'),n=l.querySelectorAll('blockquote[data-secret=\"'+t.secret+'\"]'),o=0;o<n.length;o++)n[o].style.display=\"none\";for(o=0;o<i.length;o++)if(r=i[o],e.source!==r.contentWindow);else{if(r.removeAttribute(\"style\"),\"height\"===t.message){if(1e3<(s=parseInt(t.value,10)))s=1e3;else if(~~s<200)s=200;r.height=s}if(\"link\"===t.message)if(s=l.createElement(\"a\"),a=l.createElement(\"a\"),s.href=r.getAttribute(\"src\"),a.href=t.value,a.host===s.host)if(l.activeElement===r)c.top.location.href=t.value}}},e)c.addEventListener(\"message\",c.wp.receiveEmbedMessage,!1),l.addEventListener(\"DOMContentLoaded\",t,!1),c.addEventListener(\"load\",t,!1);function t(){if(o);else{o=!0;for(var e,t,r,s=-1!==navigator.appVersion.indexOf(\"MSIE 10\"),a=!!navigator.userAgent.match(\/Trident.*rv:11\\.\/),i=l.querySelectorAll(\"iframe.wp-embedded-content\"),n=0;n<i.length;n++){if(!(r=(t=i[n]).getAttribute(\"data-secret\")))r=Math.random().toString(36).substr(2,10),t.src+=\"#?secret=\"+r,t.setAttribute(\"data-secret\",r);if(s||a)(e=t.cloneNode(!0)).removeAttribute(\"security\"),t.parentNode.replaceChild(e,t);t.contentWindow.postMessage({message:\"ready\",secret:r},\"*\")}}}}(window,document);\n<\/script>\n","description":"Gaur egun, Android sistema eragilea duten sakeleko asko dago gure artean. Ziurrenez, zuk zeuk ere edukiko duzu bat. Agian gailu horrekin zabiltza hau irakurtzen. Baduzu antibirusik instalatuta? Lantzean behin ateratzen diren estatistiken arabera (hau, adibidez), gehienek ezetz erantzungo duzue. Laneko ordenagailuan antibirus bat izatera behartzen zaitu gure unibertsitateak (Windows sistema izanez gero, behinik behin). Etxeko ordenagailuan ere, antibirusen bat izango duzu. Ia-ia mundu guztiak du barneratuta ordenagailua birus, gusano, eta gainontzeko software gaiztoengandik babestu behar dela. Eta sakeleko telefono &#8220;adimendunak&#8221;, smartphone delakoak? Ez al dira ordenagailu txikiak? Ez al daude internetera konektatuta? Ez al ditugu aplikazioak instalatzen? Ez al daude software gaizkile baten menpe erortzeko arriskuan? Orduan? Zergatik ez dugu smartphonen erabiltzaileok segurtasun softwareik erabiltzen? Gero eta ugariagoak dira programa kaltegarriak, adibide gisa, 2012ko sakeleko malware kaltegarrienak aztertzen dituen artikulua edo FBI erakundeak emandako abisua hizpidetzat duena edo FBI erakundeak..","thumbnail_url":"http:\/\/mukom.mondragon.edu\/ismu\/files\/2012\/10\/android.jpg"}